Allt om Cypern

Cypern i korta drag

Namn
Kypriaki Demokratia (grekiska)
Kibris Cumhuriyeti (turkiska)
(Republiken Cypern)

Självständighetsdag
1 oktober 1960

Cyperns flagga

Flaggans färger
Grunden är vit. Kartan över Cypern i mitten är kopparfärgad (144-C). Olivkvistarna under ön är olivgröna (336-C).

De internationella färgkoderna (PANTONE MATCHING SYSTEM – PMS) på Republiken Cyperns flagga är:

Koppar 144-C
Olivgrönt 336-C

Storlek: längd:bredd = 3:5

Läge och storlek
Cyperns yta är 9 251 km². Ön mäter 240 km från öst till väst och 100 km från norr till söder. Den är strategiskt belägen i Medelhavets östra hörn (33° Ö, 35° N) på gränsen mellan Europa, Afrika och Asien och i omedelbar närhet av de handelsleder som förbinder Europa med Mellanöstern, Ryssland, Centralasien och bortre Asien.

Huvudstaden heter Nicosia (Lefkosia).

Statsskick
Republik med presidentstyre.

Verkställande makt
Regeringschef är presidenten som väljs på fem år genom allmänna val. Den verkställande makten utövas av ett ministerråd med 11 medlemmar, utsedda av presidenten.

Lagstiftande makt
Parlamentet har en kammare (Representanthuset) där flera partier är representerade.
Ledamöter i representanthuset väljs på fem år genom allmänna val. Enkel proportionell representation tillämpas.

Dömande makt
Rättsväsendet indelas i Högsta Domstolen, assisrätter (ung. tingsrätter) och distriktsdomstolar.

Oberoende ämbetsmän och organ
Ett antal ämbetsmän och organ är oberoende och lyder inte under något ministerium. Republikens oberoende ämbetsmän är enligt konstitutionen justitiekanslern, chef för Juridiska verket, riksrevisorn, chef för motsvarande Riksrevisionsverket samt chefen för Cyperns centralbank. 1991 inrättades ombudsmannaämbetet som också är oberoende. De oberoende organen innefattar Tjänstemannakommissionen, Utbildningskommissionen och Planeringsbyrån.

Cyperns Centralbank
Centralbanken grundades 1963. Den ansvarar för att utforma och tillämpa valuta- och kreditpolitiken. Den har dessutom till uppgift att övervaka banker, administrera Republikens valutareserver, ge ut sedlar och mynt samt vara bank och finansiell förvaltare åt staten.

Lokala myndigheter
Det lokala styret sköts av kommunfullmäktige och lokala råd. Kommunfullmäktige tillhandahåller service för medborgarna och svarar för administration i städerna och i de större landsbygdsområdena medan de lokala råden ansvarar för lokala angelägenheter. Både kommunfullmäktige och råd är oberoende och väljs genom allmänna val.

Internationella relationer
Cypern är medlem i ett antal internationella organisationer, bland annat:

Förenta Nationerna (FN) och dess organ (1960)
Europarådet (1961)
Brittiska samväldet (1961)
Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE/OSCE) (1975)
Alliansfria rörelsen (NAM) (1960)
Världshandelsorganisationen (WTO) (1995)

Relationer med EU

Associationsavtal (1972)
Tullunion (1987)
Ansökan om medlemskap i EU (1990)
Anslutningsförhandlingar inleds (1998)
Europeiska rådet beslutar att Cypern skall bli medlem från 1 maj 2004 (December 2002)
Cypern undertecknar anslutningsfördraget 16 april 2003
Cypern blir medlem i Europeiska unionen 1 maj 2004

Topografi
Troodosmassivet (sydväst), högsta punkt: Olympos (1 953 m).
Kyrenia- eller Pentadaktyloskedjan (norr), högsta punkt: Kyparissovounos (1024 m)
Centralplatå: Messaoriaplatån.
Det finns inga floder på Cypern, endast ett fåtal källor och åar.

Klimat
Medelhavsklimat med milda, regniga vintrar (lägsta medeltemperatur dagtid: 5°C) och varma, torra somrar (högsta medeltemperatur dagtid: 36°C).

Flora och Fauna
Sjutton procent av öns yta täcks av skog. Den naturliga vegetationen består av bland annat lövskog, vintergröna träd, buskar och blommor. Floran består av cirka 1 800 naturliga arter och underarter. Cirka 140 st, eller 7 %, av dessa är inhemska.

Det finns 365 fågelarter men bara 115 häckar på ön. Två arter och fem underarter klassas som inhemska.

Det vilda mufflonfåret är det mest anmärkningsvärda djuret, eftersom det bara finns på Cypern.

Befolkning¹ (2002)

793 100
81 % (639 400) grekcyprioter²
11 % (87 600) turkcyprioter
8 % (66 100) utländska medborgare
Befolkningstäthet: 86 personer/km²

1. Befolkningsstatistiken innefattar inte de cirka 115 000 illegala bosättarna i den turkiskockuperade delen av Cypern.

2. Siffran innefattar de cirka 8 000 (1 %) maroniter, armenier och katoliker som valt att tillhöra den grekcypriotiska folkgruppen. Enligt 1960 års konstitution måste dessa grupper välja om de skulle tillhöra den grekcypriotiska eller den turkcypriotiska folkgruppen.

Befolkningsstatistik (2002)

Nativitet 11,1/1 000
Mortalitet 7,3/1 000
Tillväxt 1,2 %
Livslängd (män) 76,1 år (2001)
Livslängd (kvinnor) 81,0 år (2001)

Befolkning i städerna i den regeringskontrollerade delen (2002)

Nicosia (Lefkosia): 206 200 (endast den regeringskontrollerade delen)
Limmasol (Lemesos): 161 200
Larnaka: 72 000
Pafos: 47 300

Befolkning i städerna i den turkiskockuperade delen (före Turkiets invasion 1974)

Famagusta (Ammochostos): 38 960
Morfou: 7 466
Kyrenia: 3 892

Språk
Officiella språk är grekiska och turkiska.
En stor del av befolkningen talar engelska.

Religion
Grekcyprioterna är kristna och tillhör Cyperns grekisk-ortodoxa kyrka. Turkcyprioterna är muslimer.

Maroniterna, armenierna och katolikerna tillhör andra kristna samfund.

Kulturarv

Bosättningar från yngre stenåldern
Monument från klassisk, hellenistisk och romersk tid
Bysantinska och romersk-katolska kyrkor och kloster
Lusignanska och venetianska fästningar och slott (1100-talet - 1500-talet)
Moskéer

Försvar
Nationalgardet bildades 1964 och består av yrkessoldater och reservtrupper samt ett litet antal grekiska officerare och befäl.

Cypern bidrar också till EU:s snabbinsatsstyrka.

FN:s fredsbevarande styrka på Cypern (UNFICYP)
FN har sedan 1964 en fredsbevarande styrka (UNFICYP) bestående av 1 228 personer på Cypern. Den anlände efter inbördes stridigheter på ön 1963 och efter att Turkiet hotat att invadera ön. Dess huvudsakliga uppgift är att bevaka buffertzonen och upprätthålla vapenvilan, eftersom 35 000 turkiska soldater ockuperar öns norra del.

Självständiga brittiska baser
De brittiska militärbaserna vid Akrotiri/Episkopi och Dhekelia upptar 3 % av landets territorium.

Storbritannien behöll baserna då Cypern blev självständigt 1960 i enlighet med garantiavtalet mellan Storbritannien, Grekland och Turkiet.

Historia
Arkeologiska fynd visar att Cyperns historia går 11 000 år tillbaka i tiden, till 8000-talet f.Kr. (stenåldern).

Ön fick sin grekiska karaktär när den koloniserades av mykener och akajer mellan 1200-talet och 1000-talet f.Kr. I mitten på 800-talet f.Kr. slog sig feniciska bosättare ner på ön, framför allt i kuststaden Kition. Senare kom Cypern under assyriskt, egyptiskt och persiskt herravälde (700-talet - 300-talet f.Kr.). Mellan 30 f.Kr. och 330 e.Kr. var Cypern en del av det Romerska riket.

Cypern behöll dock sin grekiska identitet och som en del av ptoleméernas hellenistiska rike (310-30 f.Kr.) och det bysantinska riket (330-1191 e.Kr.) stärktes öns etniska arv. Det grekiska språket och kulturen har bestått genom århundradena trots att kolonialmakterna har avlöst varandra, bland annat franker (lusignaner) (1192-1489), venetianer (1489-1571), ottomaner (1571-1878) och britter (1878-1960).

Grekcyprioterna förde ett frihetskrig mot britterna (1955-1959) och 1960 fick Cypern sin självständighet. Grekland, Turkiet och Storbritannien skulle stå som garanter för landets självständighet enligt Zürich- och London-fördragen och Storbritannien skulle ha två självständiga baser på ön.

Enligt 1960 års konstitution skulle makten delas mellan grekcyprioter och turkcyprioter i förhållandet 7:3. Dessutom fick turkcyprioterna, ättlingarna till de ottomanska turkarna som härskade på ön 1571-1878 och som utgjorde 18 % av öns befolkning, vetorätt.

Relationerna mellan de två folkgrupperna hade i århundraden varit fredliga och vänskapliga. Efter självständigheten uppstod dock en intressekonflikt. Grekcyprioterna strävade efter att bevara den enade staten medan den turkcypriotiska ledningen, med stöd från Turkiet, strävade efter att dela den. Detta ledde till sammanstötningar mellan de båda folkgrupperna 1963, 1964 och 1967. I december 1963 drog turkcyprioterna sig tillbaka från sina poster inom administrationen och den lagstiftande församlingen.

Turkisk invasion och ockupation
Den 15 juli 1974 iscensatte den styrande militärjuntan i Grekland en kupp för att störta den demokratiskt valda regeringen på Cypern.

Den 20 juli invaderade Turkiet Cypern under förevändning att de måste återställa ordningen. Invasionen stred mot folkrättsliga principer som fastställts i internationella överenskommelser som även Turkiet undertecknat. Istället ockuperade Turkiet 35 % av Cyperns norra del - en handling som fördöms av hela världen som ett brott mot internationell rätt och mot FN-stadgarna.

Invasionen och ockupationen fick förödande konsekvenser. Cirka 142 000 grekcyprioter som bodde i norr – nästan en fjärdedel (23 %) av befolkningen – fördrevs från sina hem och blev flyktingar. Ytterligare 20 000 grekcyprioter, som levde i enklaver i det ockuperade området, tvingades genom hot och förnekande av deras grundläggande mänskliga rättigheter att överge sina hem och söka skydd i den regeringskontrollerade delen. Idag lever färre än 600 personer i enklaver i det ockuperade området. Av öns bördiga mark förlorades 70 % och 30 % av befolkningen blev arbetslös.

Ungefär 1 500 grekcypriotiska soldater och civila försvann under och efter invasionen. Många hölls i turkiskt förvar och några sågs i fängelser i Turkiet och i det ockuperade området innan de försvann. I de flesta fall har det fortfarande inte gått att fastställa vad som har hänt de försvunna personerna, eftersom Turkiet är ovilligt att medverka i utredningarna.

I en avgörande dom den 10 maj 2001 fann Europarådets domstol för mänskliga rättigheter Turkiet på 14 punkter skyldigt till kränkning av Europakonventionen om mänskliga rättigheter. Kränkningarna gällde flyktingarna, de försvunna personerna och de som lever i enklaver i norra Cypern.

Sedan invasionen har minst 115 000 fastlandsturkar bosatt sig illegalt på den norra sidan. Den strida strömmen av bosättare har haft en ödesdiger effekt på turkcyprioternas livsvillkor. Fattigdom och arbetslöshet har tvingat över 55 000 turkcyprioter att emigrera, vilket resulterat i att de nu utgör endast 11 % av den infödda befolkningen.

Den 15 november 1983 utropades ensidigt den turkockuperade delen som "självständig stat". FN:s säkerhetsråd ansåg att utropandet var ogiltigt enligt lag och yrkade på dess tillbakadragande i resolution 541. Fram till idag har inget annat land än Turkiet erkänt den olagliga statsbildningen.

FN-ledda försök att lösa Cypernfrågan har hittills misslyckats och de båda parterna har inte kommit överens om hur lösningen skall se ut. Den grekcypriotiska sidan håller fast vid en lösning baserad på FN:s resolutioner, internationell rätt och EU:s grundläggande principer för demokrati, frihet och rättssäkerhet. Den håller fast vid en stat bestående av en federation med två zoner och två folkgrupper med en central regering som kan garantera statens enighet och bevara statens självständighet. Grundläggande mänskliga rättigheter, så som äganderätt, fri rörlighet och bosättning skall skyddas. Den grekcypriotiska sidan förespråkar dessutom starkt att Cypern bör demilitariseras helt.

Den turkcypriotiska sidan vill etablera en stat med två självstyrande delstater. Delstaterna skall vara självständiga, i praktiken fungera som självständiga stater, och endast ha svaga förbindelser med varandra. Grekcyprioterna skulle tvingas ge avkall på sina mänskliga rättigheter i den del av ön som kommer under turkcypriotiskt styre och turkiska trupper och vapen skulle fortsätta att användas på norra Cypern. Detta förslag har fått Turkiets fulla stöd.

FN har framhållit att en rättvis lösning måste bestå av en enad stat med en regering som respekterar de mänskliga rättigheterna samt två folk och två zoner i en federation. Dessutom har man betonat vikten av att demilitarisera ön. Europeiska unionen har givit sitt fulla stöd för denna hållning.

Ekonomi
Det politiska problemet är fortfarande olöst men ekonomin, som baseras på fri företagsamhet, har gjort en anmärkningsvärd återhämtning och överstiger nu nivåerna före invasionen. Idag är Cypern ett stort turistmål, ett centrum för tjänster – främst för bankväsen och sjöfart – och en knutpunkt för telekommunikation. Levnadsstandarden är till och med är högre än i vissa andra EU-medlemsstater och ekonomin kan jämföras med de flesta EU-länders.

Enligt världsutvecklingsindex publicerat av Världsbanken 1999 ligger Cypern på 19:e plats i världen när det gäller inkomst per capita. Den genomsnittliga tillväxten de senaste fem åren var cirka 4,2 %. Inflationen låg på 2,6 % och arbetslösheten var 3,3 % under samma period.

BNP per sektor (2002)

Primär sektor (huvudsakligen jordbruk): 4,6 %
Sekundär sektor (huvudsakligen tillverkning och byggnation): 19,7 %
Tertiär sektor (tjänster): 75,7 %

Annan ekonomisk statistik (2002)

Inkomst per capita: CYP 8.781,50
Inflation: 2,8 %
Tillväxt: 2,2 %
Arbetslöshet: 3,2 %
Ekonomiskt aktiv befolkning: 315 400
Förvärvsarbetande: 311 100

Internationell handel och sjöfart
Cypern har blivit ett centrum för handel och bankväsen med 26 utländska banker, två administrerade bankfilialer och över 1 000 utländska företag. Cypern har också blivit ett viktigt sjöfartscentrum och räknas för närvarande som världens sjätte sjöfartsnation.

Öns viktiga geografiska läge, dess juridiska och administrativa system (baserat på brittisk modell), det breda utbudet av professionella tjänster, den väl utbyggda infrastrukturen, den framskridna telekommunikationen och de utbredda kunskaperna i engelska är några av de faktorer som bidragit till ett gynnsamt affärsklimat för utländska företag.

Högteknologisk industri
Regeringen satsar för närvarande på högteknologisk industri genom affärsinkubatorer och ett centrum för forskning och utveckling.

Tjänster
Tjänstesektorn är den snabbast växande. Den utgör idag 75,7 % av BNP och sysselsätter 70,7 % av de förvärvsarbetande. Sektorn innefattar turism, transport och kommunikationer, handel, bankväsen, försäkringsbolag, bokföring, fastighetsmäkling, catering, offentlig förvaltning, affärsverksamhet och juridiska tjänster.

Särskilt turismen (hotell och restaurang) spelar en viktig ekonomisk roll. År 2002 stod den för 9,4 % av BNP och 10,5 % av de förvärvsarbetande arbetade inom turistnäringen.

År 2002 besökte över 2,4 miljoner turister Cypern, till största delen från Storbritannien (51,1 %), Skandinavien (10,1 %), länder från f.d. Sovjetunionen (9,9 %), Tyskland (7,9 %), Grekland (3,3 %) och Schweiz (2,8 %).

Cyperns roll som regionalt centrum för tjänster håller på att stärkas. För närvarande planeras att lansera ön som ett internationellt informationscenter.

Tillverkning
Tillverkningssektorn står för 10 % av BNP och sysselsätter 12 % av de förvärvsarbetande. De största industrierna är livsmedel, drycker, tobak, textilier, kläder, skor, skinnvaror, metallprodukter, kemikalier och plaster.

Import
Viktiga importvaror innefattar råmaterial, förbruknings- och kapitalvaror, transportutrustning och bränsle. År 2002 kom 52 % av den totala importen från EU, främst Grekland (8,9 %), Storbritannien (8,8 %), Italien (8,8 %), Tyskland (6,8 %) och Frankrike (5 %). Från USA kom 10 % av importen och 6 % kom från Japan.

Export
Viktiga exportvaror är kläder, skor, läkemedel, cement, cigaretter, möbler, pappersvaror, vin, potatis och citrusfrukter. År 2002 gick 51 % av exporten till EU-länder, huvudsakligen Storbritannien (16,4 %), Grekland (10,7 %) och Tyskland (6 %). Dessutom exporterades 22,5 % till arabländerna och 7,8 % till länder i Östeuropa.

Omlastning
Tack vare sitt betydande geografiska läge har Cypern utvecklats till ett viktigt centrum för omlastning, med stora volymer som exporteras vidare till de växande marknaderna i Mellanöstern och Centraleuropa.

Jordbruk
Jordbruket utgjorde cirka 4,6% av BNP år 2002 och sysselsatte 7,4 % av den arbetande befolkningen.

De viktigaste grödorna är potatis, grönsaker, spannmål, citrusfrukter, vindruvor och oliver. Boskapsskötsel avser framför allt nötkreatur, får, getter, grisar och höns. Fisk kommer huvudsakligen från trål- och kustfiske samt fiskodlingar.

Naturresurser
Öns naturtillgångar består av koppar, gips, timmer, marmor, bentonit och jordpigment, men inget förekommer i större mängd.

Vatten är en bristvara på Cypern. Problemet har avhjälpts genom att bygga dammar och avsaltningsanläggningar.

Miljö
Miljöskyddet är en av grundstenarna i landets ekonomiska och sociala utvecklingspolitik och miljölagstiftningen har anpassats till EU:s regelverk.

Hälsa och social välfärd
Låginkomsttagare, statligt anställda och flyktingar har rätt till fri sjukvård. Det finns även privata kliniker och flera praktiker som erbjuder en mängd medicinska tjänster. Andelen läkare var 1 per 381 invånare år 2001.

Ett omfattande socialförsäkringssystem täcker alla förvärvsarbetande personer och deras familjer. Bidrag och pensioner från systemet täcker arbetslöshet, sjukdom, graviditet, änkestånd, arbetsskador, ålderdom samt dödsfall.

Regeringen tillhandahåller även bland annat barnomsorg, äldreomsorg, hjälpmedel till handikappade, gratis bostäder till flyktingar, bostadsbidrag till låginkomsttagare och ekonomiskt bidrag till lokala föreningar.

Utbildning
Skolplikt gäller till och med 15 års ålder. Grundskola och gymnasium är avgiftsfritt. Cypern har ett universitet och 30 högskolor och institut för högre utbildning.

Cypern rankas högt när det gäller eftergymnasial utbildning. År 2001 fortsatte 63 % av gymnasisterna till högre studier. Mer än hälften studerar utomlands, huvudsakligen i Grekland (55 %), Storbritannien (22 %) och USA (13 %). Läsåret 2000/01 var 55 % av de som studerade i utlandet och 58 % av de som studerade på Cypern kvinnor.

Kultur
Kulturlivet tar sig uttryck i den skapande konsten. Litteratur, poesi, konserter, opera, dans, måleri och skulptur är några former.

Det finns även flera museer och gallerier.

Media
Yttrandefrihet och medial mångfald skyddas av konstitutionen och press-, radio-, och TV-lagarna.

För närvarande finns det:

7 dagstidningar och ett stort antal veckotidningar och periodiska tidskrifter
7 rikstäckande och 6 lokala TV-kanaler
12 heltäckande och 38 lokala radiostationer
1 nyhetsbyrå (Cyprus News Agency – CNA)

Länkar

                                                                                                               upp

    photos from Cyprus »